Ett mindre kontor blir aldrig rent en gång i veckan och sedan smutsigt igen i lugn och ro. Mellan de professionella städtillfällena samlas smulor i tangentborden, fett på kranarna och fingeravtryck på dörrhandtagen. Den här guiden visar hur ett litet arbetslag håller lokalen fräsch däremellan, vem som gör vad och vilka ytor som oftast glöms.
Dela upp ansvaret innan smutsen hinner samlas
Det som blir allas ansvar blir snabbt ingens. På ett litet kontor räcker det sällan med en policy på väggen, men det krävs en tydlig fördelning. Låt varje person sköta sin egen arbetsplats, alltså skrivbord, tangentbord, mus och telefon, och rotera de gemensamma ytorna vecka för vecka. Kök och pentry mår bäst av ett rullande schema där den som diskar sist också torkar bänken.
En enkel modell är att skilja på personligt och gemensamt. Det personliga sköter var och en löpande. Det gemensamma, som fikabord, kranar, kylskåp och soptunnor, lägger ni i ett schema med namn och dag. Då slipper ni diskussionen om vems tur det var.
Utrustning som bör stå framme
Rutiner faller om redskapen är inlåsta i ett städskåp tre dörrar bort. Placera det mesta nära där det används, gärna en liten uppsättning i köket och en vid arbetsplatserna.
- Mikrofiberdukar i två färger, en för kök och en för övriga ytor, så att trasan från diskbänken aldrig hamnar på skrivbordet.
- Ett milt allrengöringsmedel och en flaska ytdesinfektion för tagytor.
- Torra rengöringsservetter avsedda för elektronik, plus tryckluft på burk till tangentborden.
- Hushållspapper, avfallspåsar och handsprit på synlig plats.
Ytorna alla tar i men ingen torkar
Skärmen syns och blir därför torkad. Det som verkligen samlar bakterier är sådant många händer rör vid utan att någon känner ansvar. Ett tangentbord fylls på några veckor med smulor, damm och hudflagor, och tangenterna berörs oftare under en arbetsdag än de flesta tror. Samma sak gäller möss, fasta telefoner, kaffemaskinens knappar, mikrovågsugnens handtag, kranar, ljusknappar och dörrhandtag.
Torka elektronik torrt eller med en lätt fuktad servett avsedd för ändamålet, aldrig med rinnande vått. Vänd tangentbordet upp och ned och skaka ut smulorna först, blås sedan rent mellan tangenterna. Kranar, handtag och strömbrytare tål och behöver ytdesinfektion några gånger i veckan, särskilt under förkylningssäsongen. I köket är det bänkytan närmast diskhon och kranens grepp som blir smutsigast, inte golvet. För själva köksdelen finns mer att hämta i vår guide till att städa köket miljövänligt, och för ytor där du hellre undviker starka medel fungerar ättika, bikarbonat och citron väl.
Ett zonschema att följa vecka för vecka
Nedan finns ett schema att utgå från för ett litet kontor. Justera efter hur många ni är och hur mycket ni lagar mat på plats. Poängen är att de smutsigaste tagytorna sköts ofta, medan tyngre moment får ligga glesare.
| Yta | Dagligen | Veckovis | Månadsvis |
|---|---|---|---|
| Skrivbord och tangentbord | Torka av, skaka ur smulor | Torrservett i tangentbordet | Grundlig genomgång med tryckluft |
| Mus och fast telefon | Torka greppytan | Ytdesinfektion | |
| Kök och pentry | Torka bänk och diskho, töm sopor | Rengör mikro och kaffemaskin | Rengör kylskåp in- och utvändigt |
| Kranar och dörrhandtag | Ytdesinfektion två gånger | ||
| Golv i kontorslandskap | Plocka undan skräp | Torrmoppa, fuktmoppa vid behov | Grundligare fuktmoppning |
| Ljusknappar och räcken | Torka av | ||
| Fönster och glaspartier | Torka fingeravtryck vid dörrar | Putsa glasytor |
Tecken på att proffsen behöver komma oftare
De egna rutinerna räcker till en gräns. När ni märker att golven känns kladdiga trots moppning, att dammet lägger sig snabbt igen på hyllor och lister, att toaletten inte blir riktigt fräsch eller att personalen börjar klaga på lukt och luft, då har ni passerat den punkt där vardagsstädet kompenserar för en för gles proffsfrekvens. Fler medarbetare, husdjur på kontoret eller ett kök som används för lunch varje dag drar också upp behovet. Frekvensen sätts efter hur lokalen används, inte efter kalendern, vilket är samma princip som styr hur professionell kontorsstädning upphandlas och mäts mot kvalitetsstandarden INSTA 800.
Kontorsstädning för ett företag räknas inte som en hushållsnära tjänst, så något RUT-avdrag är det inte tal om. Vad tjänsten kostar beror på lokalens storlek, ytornas användning och vilken kvalitetsnivå ni avtalar om, och den frågan hör hemma hos städleverantören snarare än i en prislista. Det ni själva rår över är däremot enkelt: en tydlig ansvarsfördelning och några minuters torkning om dagen håller kontoret behagligt ända fram till nästa proffsbesök.